| |

Rensgaller
Första delen i ett reningsverk är
vanligen rensgallret, där föremål större
än ca 2 mm silas bort. Här fastnar även sådant
som inte ska finnas i avloppsvattnet som t.ex. örontopps
och plåster. Dessa kan sätta igen pumpar eller ställa
till bekymmer i den övriga reningen. Renset från
gallret körs till avfallsanläggningen där det
förbränns.

Sandfång
Sandfånget består av en bassäng
där sand, grus och andra partiklar i avloppsvattnet genom
sin tyngd lätt sjunker till botten. Sanden samlas upp och
läggs bland slammet som blir fyllnadsmaterial.
|

När vattnet är fritt från
fasta föroreningar efter den mekaniska reningen, är
det dags att ta bort det lösta organiska materialet med
hjälp av mikroorganismer.
Den biologiska reningen är en naturlig process. I den nyttjas
mikroorganismer, främst bakterier, som livnär sig
på det organiska materialet. Det gäller att skapa
en miljö där bakterierna trivs och äter mycket
organiskt material.
|

I den kemiska reningen tillsätter
man en fällningskemikalie som t.ex. järnklorid i avloppsvattnet.
Detta gör att fosforn fälls ut och sjunker till botten
som slam i slutsedimenteringsbassängerna.
|
|
|
|
|
Bromölla
Reningsverk.
Strax söder om Preemmacken ligger reningsverket i Bromölla.
Här renas avloppsvatten från Gualöv, Råby
och Bromölla. Det renade vattnet leds via en rörledning
ut i Hanöbukten. |
|
Näsums
Reningsverk.
Näsums samhälle har ett eget reningsverk bakom brandstationen.
Det renade avloppsvattnet släpps vidare ut i Holjeån. |
|